Fredrika - Alt jeg hører er et ekko.

Alt jeg hører er et ekko.

Igår hällde verkligheten en hink iskallt vatten över mig och plötsligt vaknar jag yrvaket upp i universitets, vid det här laget, allt för välkända korridorer (...). Ibland kan jag vara en riktig hejare (inte för att vara den skrytsamma typen, men ändock) på att ignorera oönskade faktum så till den milda grad att jag inte inser att de faktiskt kommer att inträffa, förrän jag faktiskt står där. Detta var alltså vad som hände mig igår - och även idag.

Som för att riktigt hundraprocentigt övertyga mig om att mina studier återigen kommer att ta över mitt liv för den närmast överskådliga framtiden så meddelades jag att nästa tentamen kommer gå av stapel redan nästa fredag (....). Då och då anklagas jag för att vara en gnutta pessimistisk i min syn på verkligheten, vilket givetvis, från min sida, kontras med att pessimism i själva verket handlar om realism. Så jag måste väl, som den realistiska människa jag är, konstatera att det alltså endast är 8 möjliga dagar kvar att studera till terminens första tentamen - en termin som alltså inleddes igår (.....). Som om allt detta inte var nog innebär återgången till studie-vardagen även att jag regelbundet tvingas äta dagens minst omtyckta mål, alltså frukost (dubbla middagar och "eventuellt" lite gott gott under eftermiddagarna lindrar tydligen inte en kurrande mage i föreläsningssalen). För att vänja mig vid tanken fick dagens frukost agera modell (se resultat ovan) - sessionen hjälpte dock föga för att förbättra min och frukostens relation till varandra.

Så - där har ni fått ta del av mitt huvudbry denna sena tisdagskväll. Hoppas att förväntningarna på er vardag ser en aning mer realistiska ut än mina. Adjöss så länge.